I don´t know the code skipper!
Nu kära barn tar vi en paus i filosoferandet och bildattackerar istället. Sea World!
Derek fick för sig att det vore kul att stå precis vid vattenbergochdalbanan (tänk flum ride på Liseberg) när den åkte förbi...
... och ja, han blev blöt. Tur att han hade köpt en poncho för 8 dollar.
Inne i the wet area, varje show erbjöd underhållning och möjligheten att bli nerskvättad om man satt tillräckligt nära. Jag och Derek köpte ponchos direkt, Theresa lärde sig efter delfinshowen.
Som var riktigt bra, väldig väldrillade och extremt höghoppande saker de där delfinerna.
Vissa var bättre på att hoppa än andra. Den här delfinen skuttade upp ett ansenligt antal meter i luften och nafsade på en flagga.
Det här är dock ingen delfin utan som ni ser en jävligt mycket större späckhuggare
Som också gillade att hoppa, men jag kunde inte låta bli att tänka på att späckhuggaren nog velat öppna munnen och mumsa tränaren...
Och den som inte hoppar han surfar - gammalt späckhuggartränarordspråk.
Splash!
Lustigt djur, sjölejonet, hade en rätt stor bassäng med massvis av vatten att slurpa på, men valde att dricka i forsande vattenfallet istället.
En meter ifrån och endast ett plastglas som skydd, det var lätt att förstå varför hajen verkar vara en dödsmaskin.
Liten haj..... tur att den var utdöd
Som att klappa en slemmig rörlig vägg, eller nått. Stingrockor, mantor eller vad de nu kallas hade iaf en väldigt söt mun, såg ut som ett barn när turisterna matade dem med fisk.
Bästa showen, vilket var förvånande efter delfin och späckhuggar-uppvisningarna. Men sjölejon, uttrar och en galen story med bögschlagermusik i bästa In the Navy-anda... gick inte att inte gilla.
I don´t know the code skipper!
Derek fick för sig att det vore kul att stå precis vid vattenbergochdalbanan (tänk flum ride på Liseberg) när den åkte förbi...
... och ja, han blev blöt. Tur att han hade köpt en poncho för 8 dollar.
Inne i the wet area, varje show erbjöd underhållning och möjligheten att bli nerskvättad om man satt tillräckligt nära. Jag och Derek köpte ponchos direkt, Theresa lärde sig efter delfinshowen.
Som var riktigt bra, väldig väldrillade och extremt höghoppande saker de där delfinerna.
Vissa var bättre på att hoppa än andra. Den här delfinen skuttade upp ett ansenligt antal meter i luften och nafsade på en flagga.
Det här är dock ingen delfin utan som ni ser en jävligt mycket större späckhuggare
Som också gillade att hoppa, men jag kunde inte låta bli att tänka på att späckhuggaren nog velat öppna munnen och mumsa tränaren...
Och den som inte hoppar han surfar - gammalt späckhuggartränarordspråk.
Splash!
Lustigt djur, sjölejonet, hade en rätt stor bassäng med massvis av vatten att slurpa på, men valde att dricka i forsande vattenfallet istället.
En meter ifrån och endast ett plastglas som skydd, det var lätt att förstå varför hajen verkar vara en dödsmaskin.
Liten haj..... tur att den var utdöd
Som att klappa en slemmig rörlig vägg, eller nått. Stingrockor, mantor eller vad de nu kallas hade iaf en väldigt söt mun, såg ut som ett barn när turisterna matade dem med fisk.
Bästa showen, vilket var förvånande efter delfin och späckhuggar-uppvisningarna. Men sjölejon, uttrar och en galen story med bögschlagermusik i bästa In the Navy-anda... gick inte att inte gilla.
I don´t know the code skipper!
Kommentarer
Trackback
